En anka med vriden nacke
Jag bad henne att sammanfatta hennes ankas resa till diagnos i egna ord, här är den.
"I maj märkte vi av att hon började lägga bak huvudet på ryggen och trilla bakåt. Först trodde vi att hon hade solsting eller vitaminbrist. Kontaktade ju dig då bland annat. Skrev även till en god vän som också har höns och bad om råd. Veterinärerna här är som sagt okunniga vad gäller fjäderfä.
Hon fick komma in då jag blev rädd att August, vår drake, skulle ge sig på henne då hon blev helt hjälplös. Höll på att stryka med då hon var helt slö och vissen när jag väl tog in henne. Näbben såg torkad ut och blek. Förstod sen att hon inte kunde äta eller dricka själv. Hon fick flytta in i en stor transportbur(sån man har på flyg med hjul till större hundar) och jag fick börja mata henne.Satte som mål fyra gånger om dagen; morgon, lunch, kvällsmat och precis innan läggdags. Blötte upp maten samt blandade i Critical Care så hon skulle få lite smak och grönt i. Gav shot med multivitamin, E-selen och B vitamin tre gånger om dagen. Efter en eller två veckor var hon bättre. Kunde gå och äta själv, om än lite stappligt.
Släppte ut henne igen så hon fick umgås med Agge och de andra i sin flockmedlemmar
I allafall så fick jag tag i animallogos och fick med mig sambon. Vi stoppade henne i buren och tog trippen upp till Stockholm. Stina sov i bilen men jag var ett nervvrak!
Hon hade inget tecken på trauma. Däremot hade hon en förhöjd nivå av bakterier i kroppen. Bakterier ankor normalt brukar ha, men i större mängder. Vid det här laget funderade veterinären på infektion.
Däremot (gissning av veterinären) kan infektionen från bumblefoot mycket väl ha vandrat upp i hennes kropp, för att ett halvår senare bryta ut och sätta sig på hennes balans. Det var enda förklaringen de kom fram till när väl svaret på alla proverna kom. Hon hade inte mycoplasmos som de trodde först, utan en grav infektion i kroppen med Ecoli och Koccidier.
Hon är avsevärt piggare, misstänker att infektionen är borta nu. Hon är mera rörlig i huvudet, mer aktiv i ansiktet. Hon har lagt på sig och ser ut som vanligt. Rör sig mer i resesängen som hon bor i nu. Går inte stadigt, men med vattengympa och hjälp av en rullator vi byggt så börjar hon få tillbaka styrkan i benen.
Det enda är att huvudet fortfarande lutar lite bakåt. Dock har vi fått veta av veterinären att det kan ta flera månader för huvudet att rätta till sig. Strunt samma tänker jag. Huvudsaken är att hon mår bra igen. Är stina glad och nöjd så är jag det också!"